Jumpsuit nr 2 till pojke nr 2.

Då var det dags att presentera Hjalmars jumpsuit / onepiece. Även han har valt färger själv. Det skulle vara mörkblått (såklart) och ljusblått, men det sistnämnda valde jag att fritt tolka som turkost :-) Till det röd dragkedja och rött med vita stjärnor som foder i luvan. Att fodra en luva när dragkedjan går hela vägen upp lärde jag mig utifrån den här tutorialen. Svarta muddar vid ben- och ärmslut.

Det är så roligt att tänka ut alla variationsmöjligheter som finns för detta plagg bland tyger, foder och dragkedjor. Samt applikationer, fickor, muddar...

Hjalmar, 2,5, är en något bestämd kille och det första han sa var att han ville haft den mörkblå fickan på den mörkblå sidan... Jag tror att jag lyckades prata mig ur det och framhålla den skojiga luvan eller nåt, för han blev till slut glad och nöjd.

Syskonbyxor.

Här kommer velourbyxor beställda till två bröder, 3 och 6 år. Ett blått och ett svart ben blev lite kul och mer speciellt, vilket ju är det roliga med hemsytt. Tyg från Stoff och stil.

Djur uppåt väggarna.

Ingen sömnad här men väl ett tygpyssel. Jag har ett tag funderat kring dessa snygga fototryck med skogens djur från Stoff och stil och vad man skulle kunna använda dem till. Det slutade med att vi gjorde tygtavlor av dem som vi placerade över soffan i vardagsrummet. Nu möts vi varje dag av en skarp uggleblick och en vacker hjort.  

Jumpsuit till sonen.

Vi är väl inte kända för att alltid vara först med det senaste, men nu var tiden inne för att sy onepiece / jumpsuit till pojkarna. Melker har frågat efter det flera gånger eftersom några av hans kompisar har, men det har tagit emot att köpa en när man skulle kunna sy en själv. Och så var det det där med tiden. Nu fanns den plötsligt. Mönster inhandlades på Stoff och stil, då jag har hört talas om att det ska vara bra. Även collegetyget köptes där och det var väldans mjukt och mysigt. Overallen skulle gå i rött och grönt enligt kundens önskan. Till det valde jag marinblå dragkedja och muddar.

Hur gick det då? Jo, mönstret var bra och det var enkelt att följa beskrivningen. Fin passform och storlek, jag följde det exakt förutom att jag la till några cm vid fötterna för säkerhets skull. Och förresten satte jag muddar istället för resårband i ärm- och benslut. Nästa gång placerar jag nog fickorna lite längre ner.
Melker var mycket glad och nöjd när han kröp ner i den. Lillebror väntar ännu på sin, men jag har lovat att leverera så snart jag bara kan. Personligen tyckte jag att det var jätteroligt!

Bråttom. Då går det sällan som på räls.

Blev igår inbjuden till födelsedagsfika hos en granne samma eftermiddag. Vi hade inget passande att ta med oss som present och heller ingen bil hemma. Det var sonens lekkompis som fyllde nio och jag fick då för mig att sy en vaxduksförvaring till henne. Hur tänkte jag? Hemma ensam med tre små barn och ganska lite tid på mig. Men har man bestämt sig så har man.

Naturligtvis krånglade det. Första dragkedjan fungerade inte, upptäckte jag efter att jag hade satt i den. Börja om. Nästa försök innebar sprättning men som tur var i den delen av vaxduken som skulle klippas bort. Hål efter felsömnad är ju inte så snyggt i just vaxduk. Nåväl, projektet blev klart precis i tid och tårtan var god. Jag ska nog ändå undvika att göra så här nästa gång.

Vaxduk från Stoff och stil som necessär till nioårig flicka.